År 9 bloggar om klassis musik Vt 2014
Nr. 11-18
11. Livet utan musik är svårt att föreställa sig. Många av oss, dagens ungdomar bedömer ofta många typer av musik innan vi ens har hört den och gett den en chans. Som exempel har vi den klassiska musiken, där varje ton är känsloväckande. Där varje ton skapar en ny känsla inom en och väcker minnen som länge varit begravda.
I själva verket så beskrivs klassisk musik som en term som betecknar musik som framför allt framförs på klassiska instrument. Klassisk musik har haft en otroligt stor plats i musikens historia.
Jag själv har under länge varit intresserad av klassisk musik och det i sin del gjorde att jag idag har många favorit musikstycken, vilket var ett problem i början. Efter långt tänkande så valde jag musikstycket månskenssonaten eller rättare sagt Piano sonata Nr.14 Quasi una fantasi op.27 Nr.2 i ciss moll, vars kompositör heter Beethoven. Kompositör är tonsättaren, dvs personen som skriver musiken. Anledningen att jag valde just det musikstycket ligger bakom hur mycket den tog tag i mig och lugnade ner allt inom mig. Jag skulle beskriva musikstycket som ett slags underverk av världen, det förflutna, nutiden och även för framtiden. Det är som att tonerna pratar när de spelas.
Det är även viktigt att lägga märke till att Beethoven genom detta musikstycke hade brutit de traditionella musikens normer. Musikstycket följde inte den traditionella rörelsen som hade tagit över fram till 1900 talet. Då nästan alla musikstycken bestod av fyra satser i ordningsföljden snabbsats, långsamsats, manuett eller scherzo och till sist en snabb final. Manuett och scherzo är två typer av mellansatser.
Musikstycket som Beethoven hade skapat, hade ett förspel, en slags inledning och den snabba musiken höll sig borta till den tredje satsen. Det speciella med musikstycket är att den endast innehåller tre satser.
Vi har många gånger tidigare i texten nämnt ordet sats flera gånger, men vad är egentligen en sats inom musik världen? Jo, sats inom konstmusik betyder en fristående, sammanhållen del av ett större musikaliskt verk i flera delar, exempelvis en sonat, konsert eller en symfoni. Varje sats i sin del brukar ha en föredragsbeteckning som betecknar tempo (takt, fart, hastighet) eller karaktär.
Genom att höra på musikstycket kan det kännas som om det skulle vara 100 instrument som spelas tillsammans men om man fokuserar på musiken så visar det sig att det i själva verket endast är piano som spelas, solo piano.
Som vi redan vet så heter tonsättaren Beethoven, och han levde under 1770 - 1827: talet dvs under klassicismens epok och var en av de mest framstående tonsättarna, och är än idag.
Musikstycket påminner mig om sången My immortal som är en väldigt stark sång, som enligt mig förmedlar och får mig att tänka på samma tankar som när jag hör månskenssonaten.
Jag vet och har även märkt att den inte innehåller samma toner men de är så nära och jag tror att sångens noter My immortal är inspirade av Beethovens månskenssonaten.
Bakom månskenssonaten, finns en begraven historia som endast Beethoven kan. Utan en skugga av ett tvivel, månskenssonaten, är en av de finaste kompositionerna genom tiderna.
12. Jag ska skriva om Beethoven Symfoni nr 9.
Symfoni nr 9 i d-moll. Symfonin, som skapades när han var döv, fullbordades 1824 och anses vara viktig för inledningen av romantiken. Men symfoni 9 fullbordades under Wienklassicismen som pågick under 1750-1830, det var då operan hade sin storhetstid. Men det kändaste i symfonin nr 9 är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Schillers dikt till glädjen, som sedan 1972 används som Europahymnen. Till glädjen har bland annat använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år som de deltog tillsammans i de olympiska spelen med ett alltyskt lag och var även Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till Visan om solen, månen och planeterna, som nu är känd som Januari börjar året. Michael Kamen använde symfonin när han skrev musiken till Die Hard-serien. Originalmanuskriptet till symfonin såldes 2003 för 3,3 miljoner dollar på Sotheby's. I symfoni 9 så finns det en dirigent som styr och sedan så finns det dessa instrument som spelas: 2 flöjter, 2 klarinetter, 2 fagotter, 1 kontrabas ,4 horn ,2 trumpeter ,3 tromboner, Bastrumma ,Cymbal ,Triangel ,Violin I,Violin 2 ,Viola. Fyra sångsolister: Sopran, Alt,Tenor, Bas, Körsång (sopran, tenor, )
Det jag tänker på när jag lyssnar på symfoni 9 är att det är väldigt mycket tempoökningar det vill säga att tonerna ändras från höga till låga/låga till höga, och det händer väldigt snabbt . Symfonin börjar med höga toner, men plötsligt så höjs tonerna väldigt snabbt och det jag märkte när symfonins toner höjdes det var de olika instrumenten som spelas och att symfonin spelas i D-moll. De känslor jag får när jag lyssnar på symfoni 9 är väldigt sorliga/ledsna men jag blir lite glad samtidigt som man blir ledsen/sorgsen, det känns bara som att allt är dystert och surt i början av låten, men sedan så blir låten positiv och glad och jag tror att det är det Beethoven vill förmedla. Beethovens liv var inte det bästa, han blev döv och det förstördes hans liv, men det som får mig att tycka hans musik är helt okej, är att han gjort den när han varit döv. Han har förstått att de han gör är bra. Och att han fortsätter med det. Han slutade inte göra sin musik p.g.a. att han blev döv. Han kämpade på och lyckades.
Låten jag ska jämföra med är Calvin Harris- Feel so close. Jag valde den låten just för att det är så annorlunda ljud i dom två sångerna. Feel so close är en låt många kanske får energi utav. Man blir glad osv. Medan symfoni 9 var en sång som man blev väldigt trött/ ledsen av. Men det används inte så många instrument i Feel so close. Utan det är bara helt andra instrument än vad det är i symfoni 9. Det flesta tonerna i Feel so close är datagjort. Som dom flesta poplåtarna nu för tiden. Så man vet inte vilka exakta instrument som spelar i vissa toner. Men det är en stor skillnad på typ av musik i denna jämförelse. Man kan säga att Feel so close är en typ av House/pop. Medan symfoni 9 är en gammal klassisk låt.
Källor
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Symfoni_nr_9_(Beethoven)
http://m.youtube.com/watch?v=YAOTCtW9v0M
http://valstaskolanmusik.weebly.com/aringr-9-bloggar-om-klassisk-musik.html
13. Jag ska analysera musikstycket Für Elise. Gjord av kompositören ludwig van beethoven. Kanske en av de mest kända musikstycken i världen, är denna komposition en vanlig inspiration som orsakar t att många människor blir intresserade av pianot. De första tonerna är omedelbart igenkända av de flesta människor som till och med kanske spelat dem, och hela första delen lärs ofta ut till nybörjare. Antalet personer som behärskar hela pjäsen är betydligt mindre på grund av den invecklade kontroll av beröring och känslor som den behöver för att komma ut rätt. Konstverket tillhör epoken wienklassicismen och det enda instrument som används är piano. Musikstycket börjar med lite enkla svaga toner men efter en stund så forsar känslorna och tempot ökar samtidigt som starkare toner används, mot slutet i stycket så sänks tempot för att sedan att avsluta mästerverket. Känslorna som ges vid avlyssningen av detta stycke är just glädje då man använder till stor del den delen av pianot där tonerna är ljusare. Detta ger glädje och man känner sig även lycklig över att få lyssnat på detta stycke.
Jag ska jämföra für elise med ett stycke som antonio vivaldi har spelat den kallas våren.
Våren är likasom für elise ett stycke som är spelat på till stor del på ljusa toner, skillnaden är att für elise börjar med mycket segare tempo än vad våren gör. Våren spelas även på en fiol vilket inte für elise gör. Båda styckena får en att må bättre psykologiskt alltså man blir glad av att lyssna på dessa stycken. Detta är nog anledningen till att dessa stycken är kända världen över och används som exemplar för wienklassicmen. Beethoven har även tagit private lektioner från mozart vilket var anledningen till att jag jämförde dessa stycken.
14. Jag bestämde mig för att skriva om Synphony no 25 som skrevs av Wolfgang Amadeus Mozart i året 1773. Han komponerade låten i October och han var bara sjutton år gammal. Symphonys första debut i USA var i 1899 October 27 som blev ledd av Wilhelm Gericke. Han skrev synphonyn i G-moll som man ofta använder så att det ska låta allvarligt, melankoliskt, ledsen, ljuv eller beröring. När jag själv lysande på låten hade jag flera olika emotioner att dyka upp. I de första 23 sekunderna innan den blir mer mjuk och ljuv är låten väldigt fort och högt den har en styrka och man får en känsla av upphetsning men samtidigt får också en känsla av trygghet och igenom hela symfonin är det alltid en växel av fort och maktfull till ljuv och lugnande. I vissa avsnitt av symfonin får man också en känsla av rädsla och dramatik. Det är en underbar och och fin Symfoni som har på ena sidan en väldigt ljuv, lugnande och romantik effekt på lyssnaren men sen får man också ett känsla av kamp, sorg och ilska men ändå på ett sätt som inte får dig och att må dålig. Jag lysande på synphonyn ungefär 6 gånger tills jag kunde få en riktig känsla. Jag tolkar som om synphonyn berättar en historia av kamp och seger, att den är en växling från seger till förnedring, en känsla av passion i formen av kärlek och hat. Man behöver ingen text till låten eftersom melodin berättar en egen historia.
Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Symphony_No._25_(Mozart)
http://de.wikipedia.org/wiki/G-Moll
15. Jag har valt att skriva om symfoni 9 i d moll av Beethoven. Det blev Ludwig van Beethoven's sista fullbordade symfoni. Dom instrumenten jag hörde var flöjt, viola, fiol, trumpet, bastrumma, det är även en dirigent som styr det hela och en kör och dom sjunger i stämmorna tenor, bas och alt. Symfonin, som komponerades under total dövhet, blev helt klar 1824 och tycks vara viktig för inledningen av romantiken. Mest känd är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Schillers dikt Till glädjen, som användes år 1972 som Europahymnen.
Till glädjen har bland annat använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år dom var tillsammans i de olympiska spelen med ett alltyskt lag och var även Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till Visan om solen, månen och planeterna, numera främst känd som Januari börjar året.
Originalmanuskriptet till symfonin såldes 2003 för 3,3 miljoner dollar på Sotheby's
Jag väljer att jämföra detta stycke med låten Cuando-tom pulse.
Cuando är en låt som får mig att känna mig glad och tänka på sommaren. På vintern när jag hörde den för första gången så fick den mig sugen på sommarlov jämfört med symfoni 9 som inte får mig att känna mig så glad utan den är mer som en negativ låt. Cuando är mer datagjord musik medans symfoni 9 är naturligt gjort med vanliga instrument. Jag blir gladare och gladare desto längre in på symfoni 9 jag kommer. Beethoven kanske beskrev sitt egna liv, han var döv så det var dystert men han gav inte upp utan han gjorde allt han kunde och det lönade ju sig.
Källorna är:
http://en.wikipedia.org/wiki/Symphony_No._9_(Beethoven
http://musikhistoria.se/klassicismen-musik
16. Johann Sebastian Bach var en mycket berömd tysk tonsättare och musiker. Han föddes den 21 mars 1685 i Eisenach i hertigdömet Sachsen-Eisenach i centrala Tyskland. Han komponerade en rad av de större orgelverken och blev en synnerligen uppskattad organist och orgelexpert, därför har jag valt att skriva en av hans bästa kompositioner som är det klassiska musikstycket "Air on the G string" Bach skrev nästan bara kyrkomusik, han inspirerades av Bibeln. Många musiker har blivit och även idag inspireras av Bach, han tillhör barocken.
Air on the G string gjordes av Bach år 1722 och är baserad på stråkorkester. Detta mästerverk är uppbyggt av ett instrument och det är fioler. Den udda titeln återspeglas inte i musiken, som är en av de mest tilltalande småsaker en lyssnare kan få. Tonerna som spelas genom hela Air on the G string är E,C,B och F med bastonerna E,C och Ciss. Då och då kommer det kraftiga uppsvängningar i G som går över till A. Den har också varit med i flera filmer, bland annat "The End of Evangelion"
Själv har jag hört mycket fiolspel eftersom jag själv spelat fiol under en period och utifrån mina erfarenheter så är musikstycket väldigt smakfullt, lättlyssnad och avkopplande då jag nästan kan garantera att vem som helst skulle tycka om den. Varje gång jag lyssnar på den får jag dessutom en vårkänsla och skulle nog beskriva det som "paradis på jorden" Jag tycker att tyskarna ska vara stolta att ha haft en sådan skicklig kompositör som Bach då sådan musik han gjorde inte var vanligt på hans tid alltså 1700-talet.
Jag har valt att jämföra det klassiska stycket med Eurovision Songcontests ( största sångtävlingen) vinnande låt år 2009 " Fairytale" som är komponerad och skriven av själva 27 årige sångaren Alexander Rybak som har Vitrysk bakgrund men är bosatt i Norge. Jag valde denna låt dels för att huvudinstrumentet är fiol vilket jag tycker påminner om det klassiska stycket men också för att de är olika på väldigt många sätt. Fairytale är en poplåt influerad av norsk identitet och är skriven på engelska, texten handlar om sångarens före detta flickvän och längtan efter henne medan Air on the G string inte har någon speciell mening men påminner om vårens natur. En stor likhet mellan melodierna är fiolspelandet, dessutom är de väldigt "framgångsrika" inom sina genre då klassiska stycket är känt i stora delar av världen och Fairytale blev den låt som fått mest poäng och blivit mest omtyckt i hela Eurovisionsongs historia. Låten börjar med fiolspel och sedan kommer alltfler instrument in samtidigt som bakrundsdansarna dansar norska traditionella danser.
Källor: http://en.wikipedia.org/wiki/Air_on_the_G_String
Här kan ni lyssna på air on the g string : https://m.youtube.com/watch?v=GMkmQlfOJDk
Här kan ni lyssna på fairytale: https://m.youtube.com/watch?v=uiH4BFTELME
17. Analys av ett klassiskt musikstycke
Jag valde att analysera musikstycket "Clair de lune" av komponasotören Claude Debussy. Jag valde att analysera detta musikstycke för att de Debussy är en av de kändaste kompositörerna. Men också för att det här musikstycket intresserat mig och får mig att känna mig lugn. Clair de lune har en fantastisk melodi, som får en att känna värmen från månljuset. Tonerna som klingar i öronen beskriver ett helt liv, och får en att känna sig avslappnad. "Clair de Lune" betyder månsken på franska. Debussys musik var från modernismen, i modernismen är det mest solomusik.
Stycket har också används som filmmusik, bland annat i "Twilight" filmen 2008. Det gör också att många ungdomar känner till stycket. Jag personligen brukar inte gilla klassisk musik, men detta stycke var riktigt bra. Jag känner mig avslappnad när jag lyssnar på den, och när jag är arg eller ledsen får den mig att känna mig avslappnad. Det här stycket är ett av få klassiska stycken jag kan tänka mig lyssna på.
Detta stycke är ett solo stycke på piano. Man märker under stycket hur han varierar mellan olika toner, från ljusa till mörka. Melodin ändrar oförväntat toner. Ena sekunden spelar han lugnt sen kan han snabbt och oförväntat byta till snabb melodi. Melodin får en att känna sig lugn i kroppen, den sköna melodin får hela kroppen att bli avslappnad. Man märker när man lyssnar på den hur han försöker experimentera mellan de olika noterna, och spela något häftigt.
Här kan ni lyssna på "Clair De Lune"
http://m.youtube.com/watch?v=-LXl4y6D-QItp
Jag har valt att jämföra "Clair De Lune" med Justin Biebers låt "Beuty and A beat" som han sjunger tillsammans med Nicki Minaj. Jag valde beuty and A beat eftersom att den är väldigt olik clair de lune. Beauty and A beat är en poplåt medans clair de lune är en klassisk lite äldre låt. Beuty and A beat är en ny låt som kom ut i oktober 2012, medans clair de lune är en ganska gammal låt som kom ut 1882. Beauty and A beat är en låt som man redigerat mycket genom dator, den tekniken hade inte kommit på den tiden som clair de lune släpptes. Clair de lune är bara spelad på piano utan någon redigering på exempelvis data, till skilnad från Beuty and A beat som är redigerad och fixat genom dator. Jag tycker att det är lättare att förstå innebörden i låten beuty and A beat, eftersom att den har text som förmedlar vad man vill få sagt. Medans i Clair de Lune så måste man själv tänka och dra egna slutsatser om vad som egentligen kan menas med låten, men med hjälp av låtens namn så kan man lätt förstå vad som vill förmedlas. I beuty and A beat används också fler instrument än vad det görs i clair de lune, i clair de lune används endast 1 instrument. Man hör i beauty and A beat hur han ibland går från lite mörkare toner till ljusare toner. Nicki Minaj rappar också en liten del i slutet av låten.
Här kan ni lyssna på "Beaty And A Beat"
https://m.youtube.com/watch?v=Ys7-6_t7OEQ
Jag tycker att alla borde ge Clair de Lune en chans och lyssna på den, fast än ni inte gillar klassisk musik. Detta stycke var riktigt bra, enligt mig som aldrig lyssnar på klassisk musik.
18. Jag kunde inte bestämma mig men till slut blev det låten für Elise som är gjord av Ludwig van Beethoven. Han har gjort den här klassiska låten. Varför jag valde det här stycket var olika skäl. När jag lyssnar på det här stycket så känner jag mig blir avslappnad och lugn. Just därför valde jag den här låten.
Den här låten gör mig som sagt lugn och när jag är på dåligt humör så blir jag på bra humör. Om jag tex inte kan sova så kan jag lyssna på den låten och så somnar jag enklare. Jag rekommenderar det här musik stycket till dom som oftast är arga och kanske stressade. Den här låten är ganska romantiskt. Den är väldigt lugn i början och sedan efter ett tag blir det dramatiskt toner och svävningar men efter blir det lugnt igen. Man kan säga att den här låten är väldigt kärleks full. Man kan känna empati för låten typ. Ludwig använder sig av endast ett piano i detta stycke, alltså ett vanligt piano och inte någon slags keyboard. Melodierna i låten är gjort på olika sätt alltså att melodierna i vissa lägen går snabbare och vissa stunder långsammare. I stycket kan man höra vissa dramatiska toner. Ifall man hade spelat låten med något annat instrument så hade det blivit dålig tror jag för hela låten spelas med bara piano och inget annat instrument. Tex det är ingen som sjunger.
Jag valde att jämföra en låt som Justin Biebe och Nicki Minaj har gjort som heter: Beauty and à beat och med Ludwig van Beethoven für Elise . Den största och viktigaste skillnaden mellan de två låtarna är att låten Beauty and à beat är för det mesta data gjord musik alltså mer elektroniska instrument. Låten har trummor och el bas men fur Elise låten är bara gjord med ett vanligt piano utan elektricitet, utan elektriska instrument eller några data gjorda ljud . Men låten Beauty and à beat låten är en pop låt och Ludwig van Beethoven für Elise låten är klassisk låt.
Nr. 11-18
11. Livet utan musik är svårt att föreställa sig. Många av oss, dagens ungdomar bedömer ofta många typer av musik innan vi ens har hört den och gett den en chans. Som exempel har vi den klassiska musiken, där varje ton är känsloväckande. Där varje ton skapar en ny känsla inom en och väcker minnen som länge varit begravda.
I själva verket så beskrivs klassisk musik som en term som betecknar musik som framför allt framförs på klassiska instrument. Klassisk musik har haft en otroligt stor plats i musikens historia.
Jag själv har under länge varit intresserad av klassisk musik och det i sin del gjorde att jag idag har många favorit musikstycken, vilket var ett problem i början. Efter långt tänkande så valde jag musikstycket månskenssonaten eller rättare sagt Piano sonata Nr.14 Quasi una fantasi op.27 Nr.2 i ciss moll, vars kompositör heter Beethoven. Kompositör är tonsättaren, dvs personen som skriver musiken. Anledningen att jag valde just det musikstycket ligger bakom hur mycket den tog tag i mig och lugnade ner allt inom mig. Jag skulle beskriva musikstycket som ett slags underverk av världen, det förflutna, nutiden och även för framtiden. Det är som att tonerna pratar när de spelas.
Det är även viktigt att lägga märke till att Beethoven genom detta musikstycke hade brutit de traditionella musikens normer. Musikstycket följde inte den traditionella rörelsen som hade tagit över fram till 1900 talet. Då nästan alla musikstycken bestod av fyra satser i ordningsföljden snabbsats, långsamsats, manuett eller scherzo och till sist en snabb final. Manuett och scherzo är två typer av mellansatser.
Musikstycket som Beethoven hade skapat, hade ett förspel, en slags inledning och den snabba musiken höll sig borta till den tredje satsen. Det speciella med musikstycket är att den endast innehåller tre satser.
Vi har många gånger tidigare i texten nämnt ordet sats flera gånger, men vad är egentligen en sats inom musik världen? Jo, sats inom konstmusik betyder en fristående, sammanhållen del av ett större musikaliskt verk i flera delar, exempelvis en sonat, konsert eller en symfoni. Varje sats i sin del brukar ha en föredragsbeteckning som betecknar tempo (takt, fart, hastighet) eller karaktär.
Genom att höra på musikstycket kan det kännas som om det skulle vara 100 instrument som spelas tillsammans men om man fokuserar på musiken så visar det sig att det i själva verket endast är piano som spelas, solo piano.
Som vi redan vet så heter tonsättaren Beethoven, och han levde under 1770 - 1827: talet dvs under klassicismens epok och var en av de mest framstående tonsättarna, och är än idag.
Musikstycket påminner mig om sången My immortal som är en väldigt stark sång, som enligt mig förmedlar och får mig att tänka på samma tankar som när jag hör månskenssonaten.
Jag vet och har även märkt att den inte innehåller samma toner men de är så nära och jag tror att sångens noter My immortal är inspirade av Beethovens månskenssonaten.
Bakom månskenssonaten, finns en begraven historia som endast Beethoven kan. Utan en skugga av ett tvivel, månskenssonaten, är en av de finaste kompositionerna genom tiderna.
12. Jag ska skriva om Beethoven Symfoni nr 9.
Symfoni nr 9 i d-moll. Symfonin, som skapades när han var döv, fullbordades 1824 och anses vara viktig för inledningen av romantiken. Men symfoni 9 fullbordades under Wienklassicismen som pågick under 1750-1830, det var då operan hade sin storhetstid. Men det kändaste i symfonin nr 9 är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Schillers dikt till glädjen, som sedan 1972 används som Europahymnen. Till glädjen har bland annat använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år som de deltog tillsammans i de olympiska spelen med ett alltyskt lag och var även Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till Visan om solen, månen och planeterna, som nu är känd som Januari börjar året. Michael Kamen använde symfonin när han skrev musiken till Die Hard-serien. Originalmanuskriptet till symfonin såldes 2003 för 3,3 miljoner dollar på Sotheby's. I symfoni 9 så finns det en dirigent som styr och sedan så finns det dessa instrument som spelas: 2 flöjter, 2 klarinetter, 2 fagotter, 1 kontrabas ,4 horn ,2 trumpeter ,3 tromboner, Bastrumma ,Cymbal ,Triangel ,Violin I,Violin 2 ,Viola. Fyra sångsolister: Sopran, Alt,Tenor, Bas, Körsång (sopran, tenor, )
Det jag tänker på när jag lyssnar på symfoni 9 är att det är väldigt mycket tempoökningar det vill säga att tonerna ändras från höga till låga/låga till höga, och det händer väldigt snabbt . Symfonin börjar med höga toner, men plötsligt så höjs tonerna väldigt snabbt och det jag märkte när symfonins toner höjdes det var de olika instrumenten som spelas och att symfonin spelas i D-moll. De känslor jag får när jag lyssnar på symfoni 9 är väldigt sorliga/ledsna men jag blir lite glad samtidigt som man blir ledsen/sorgsen, det känns bara som att allt är dystert och surt i början av låten, men sedan så blir låten positiv och glad och jag tror att det är det Beethoven vill förmedla. Beethovens liv var inte det bästa, han blev döv och det förstördes hans liv, men det som får mig att tycka hans musik är helt okej, är att han gjort den när han varit döv. Han har förstått att de han gör är bra. Och att han fortsätter med det. Han slutade inte göra sin musik p.g.a. att han blev döv. Han kämpade på och lyckades.
Låten jag ska jämföra med är Calvin Harris- Feel so close. Jag valde den låten just för att det är så annorlunda ljud i dom två sångerna. Feel so close är en låt många kanske får energi utav. Man blir glad osv. Medan symfoni 9 var en sång som man blev väldigt trött/ ledsen av. Men det används inte så många instrument i Feel so close. Utan det är bara helt andra instrument än vad det är i symfoni 9. Det flesta tonerna i Feel so close är datagjort. Som dom flesta poplåtarna nu för tiden. Så man vet inte vilka exakta instrument som spelar i vissa toner. Men det är en stor skillnad på typ av musik i denna jämförelse. Man kan säga att Feel so close är en typ av House/pop. Medan symfoni 9 är en gammal klassisk låt.
Källor
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Symfoni_nr_9_(Beethoven)
http://m.youtube.com/watch?v=YAOTCtW9v0M
http://valstaskolanmusik.weebly.com/aringr-9-bloggar-om-klassisk-musik.html
13. Jag ska analysera musikstycket Für Elise. Gjord av kompositören ludwig van beethoven. Kanske en av de mest kända musikstycken i världen, är denna komposition en vanlig inspiration som orsakar t att många människor blir intresserade av pianot. De första tonerna är omedelbart igenkända av de flesta människor som till och med kanske spelat dem, och hela första delen lärs ofta ut till nybörjare. Antalet personer som behärskar hela pjäsen är betydligt mindre på grund av den invecklade kontroll av beröring och känslor som den behöver för att komma ut rätt. Konstverket tillhör epoken wienklassicismen och det enda instrument som används är piano. Musikstycket börjar med lite enkla svaga toner men efter en stund så forsar känslorna och tempot ökar samtidigt som starkare toner används, mot slutet i stycket så sänks tempot för att sedan att avsluta mästerverket. Känslorna som ges vid avlyssningen av detta stycke är just glädje då man använder till stor del den delen av pianot där tonerna är ljusare. Detta ger glädje och man känner sig även lycklig över att få lyssnat på detta stycke.
Jag ska jämföra für elise med ett stycke som antonio vivaldi har spelat den kallas våren.
Våren är likasom für elise ett stycke som är spelat på till stor del på ljusa toner, skillnaden är att für elise börjar med mycket segare tempo än vad våren gör. Våren spelas även på en fiol vilket inte für elise gör. Båda styckena får en att må bättre psykologiskt alltså man blir glad av att lyssna på dessa stycken. Detta är nog anledningen till att dessa stycken är kända världen över och används som exemplar för wienklassicmen. Beethoven har även tagit private lektioner från mozart vilket var anledningen till att jag jämförde dessa stycken.
14. Jag bestämde mig för att skriva om Synphony no 25 som skrevs av Wolfgang Amadeus Mozart i året 1773. Han komponerade låten i October och han var bara sjutton år gammal. Symphonys första debut i USA var i 1899 October 27 som blev ledd av Wilhelm Gericke. Han skrev synphonyn i G-moll som man ofta använder så att det ska låta allvarligt, melankoliskt, ledsen, ljuv eller beröring. När jag själv lysande på låten hade jag flera olika emotioner att dyka upp. I de första 23 sekunderna innan den blir mer mjuk och ljuv är låten väldigt fort och högt den har en styrka och man får en känsla av upphetsning men samtidigt får också en känsla av trygghet och igenom hela symfonin är det alltid en växel av fort och maktfull till ljuv och lugnande. I vissa avsnitt av symfonin får man också en känsla av rädsla och dramatik. Det är en underbar och och fin Symfoni som har på ena sidan en väldigt ljuv, lugnande och romantik effekt på lyssnaren men sen får man också ett känsla av kamp, sorg och ilska men ändå på ett sätt som inte får dig och att må dålig. Jag lysande på synphonyn ungefär 6 gånger tills jag kunde få en riktig känsla. Jag tolkar som om synphonyn berättar en historia av kamp och seger, att den är en växling från seger till förnedring, en känsla av passion i formen av kärlek och hat. Man behöver ingen text till låten eftersom melodin berättar en egen historia.
Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Symphony_No._25_(Mozart)
http://de.wikipedia.org/wiki/G-Moll
15. Jag har valt att skriva om symfoni 9 i d moll av Beethoven. Det blev Ludwig van Beethoven's sista fullbordade symfoni. Dom instrumenten jag hörde var flöjt, viola, fiol, trumpet, bastrumma, det är även en dirigent som styr det hela och en kör och dom sjunger i stämmorna tenor, bas och alt. Symfonin, som komponerades under total dövhet, blev helt klar 1824 och tycks vara viktig för inledningen av romantiken. Mest känd är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Schillers dikt Till glädjen, som användes år 1972 som Europahymnen.
Till glädjen har bland annat använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år dom var tillsammans i de olympiska spelen med ett alltyskt lag och var även Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till Visan om solen, månen och planeterna, numera främst känd som Januari börjar året.
Originalmanuskriptet till symfonin såldes 2003 för 3,3 miljoner dollar på Sotheby's
Jag väljer att jämföra detta stycke med låten Cuando-tom pulse.
Cuando är en låt som får mig att känna mig glad och tänka på sommaren. På vintern när jag hörde den för första gången så fick den mig sugen på sommarlov jämfört med symfoni 9 som inte får mig att känna mig så glad utan den är mer som en negativ låt. Cuando är mer datagjord musik medans symfoni 9 är naturligt gjort med vanliga instrument. Jag blir gladare och gladare desto längre in på symfoni 9 jag kommer. Beethoven kanske beskrev sitt egna liv, han var döv så det var dystert men han gav inte upp utan han gjorde allt han kunde och det lönade ju sig.
Källorna är:
http://en.wikipedia.org/wiki/Symphony_No._9_(Beethoven
http://musikhistoria.se/klassicismen-musik
16. Johann Sebastian Bach var en mycket berömd tysk tonsättare och musiker. Han föddes den 21 mars 1685 i Eisenach i hertigdömet Sachsen-Eisenach i centrala Tyskland. Han komponerade en rad av de större orgelverken och blev en synnerligen uppskattad organist och orgelexpert, därför har jag valt att skriva en av hans bästa kompositioner som är det klassiska musikstycket "Air on the G string" Bach skrev nästan bara kyrkomusik, han inspirerades av Bibeln. Många musiker har blivit och även idag inspireras av Bach, han tillhör barocken.
Air on the G string gjordes av Bach år 1722 och är baserad på stråkorkester. Detta mästerverk är uppbyggt av ett instrument och det är fioler. Den udda titeln återspeglas inte i musiken, som är en av de mest tilltalande småsaker en lyssnare kan få. Tonerna som spelas genom hela Air on the G string är E,C,B och F med bastonerna E,C och Ciss. Då och då kommer det kraftiga uppsvängningar i G som går över till A. Den har också varit med i flera filmer, bland annat "The End of Evangelion"
Själv har jag hört mycket fiolspel eftersom jag själv spelat fiol under en period och utifrån mina erfarenheter så är musikstycket väldigt smakfullt, lättlyssnad och avkopplande då jag nästan kan garantera att vem som helst skulle tycka om den. Varje gång jag lyssnar på den får jag dessutom en vårkänsla och skulle nog beskriva det som "paradis på jorden" Jag tycker att tyskarna ska vara stolta att ha haft en sådan skicklig kompositör som Bach då sådan musik han gjorde inte var vanligt på hans tid alltså 1700-talet.
Jag har valt att jämföra det klassiska stycket med Eurovision Songcontests ( största sångtävlingen) vinnande låt år 2009 " Fairytale" som är komponerad och skriven av själva 27 årige sångaren Alexander Rybak som har Vitrysk bakgrund men är bosatt i Norge. Jag valde denna låt dels för att huvudinstrumentet är fiol vilket jag tycker påminner om det klassiska stycket men också för att de är olika på väldigt många sätt. Fairytale är en poplåt influerad av norsk identitet och är skriven på engelska, texten handlar om sångarens före detta flickvän och längtan efter henne medan Air on the G string inte har någon speciell mening men påminner om vårens natur. En stor likhet mellan melodierna är fiolspelandet, dessutom är de väldigt "framgångsrika" inom sina genre då klassiska stycket är känt i stora delar av världen och Fairytale blev den låt som fått mest poäng och blivit mest omtyckt i hela Eurovisionsongs historia. Låten börjar med fiolspel och sedan kommer alltfler instrument in samtidigt som bakrundsdansarna dansar norska traditionella danser.
Källor: http://en.wikipedia.org/wiki/Air_on_the_G_String
Här kan ni lyssna på air on the g string : https://m.youtube.com/watch?v=GMkmQlfOJDk
Här kan ni lyssna på fairytale: https://m.youtube.com/watch?v=uiH4BFTELME
17. Analys av ett klassiskt musikstycke
Jag valde att analysera musikstycket "Clair de lune" av komponasotören Claude Debussy. Jag valde att analysera detta musikstycke för att de Debussy är en av de kändaste kompositörerna. Men också för att det här musikstycket intresserat mig och får mig att känna mig lugn. Clair de lune har en fantastisk melodi, som får en att känna värmen från månljuset. Tonerna som klingar i öronen beskriver ett helt liv, och får en att känna sig avslappnad. "Clair de Lune" betyder månsken på franska. Debussys musik var från modernismen, i modernismen är det mest solomusik.
Stycket har också används som filmmusik, bland annat i "Twilight" filmen 2008. Det gör också att många ungdomar känner till stycket. Jag personligen brukar inte gilla klassisk musik, men detta stycke var riktigt bra. Jag känner mig avslappnad när jag lyssnar på den, och när jag är arg eller ledsen får den mig att känna mig avslappnad. Det här stycket är ett av få klassiska stycken jag kan tänka mig lyssna på.
Detta stycke är ett solo stycke på piano. Man märker under stycket hur han varierar mellan olika toner, från ljusa till mörka. Melodin ändrar oförväntat toner. Ena sekunden spelar han lugnt sen kan han snabbt och oförväntat byta till snabb melodi. Melodin får en att känna sig lugn i kroppen, den sköna melodin får hela kroppen att bli avslappnad. Man märker när man lyssnar på den hur han försöker experimentera mellan de olika noterna, och spela något häftigt.
Här kan ni lyssna på "Clair De Lune"
http://m.youtube.com/watch?v=-LXl4y6D-QItp
Jag har valt att jämföra "Clair De Lune" med Justin Biebers låt "Beuty and A beat" som han sjunger tillsammans med Nicki Minaj. Jag valde beuty and A beat eftersom att den är väldigt olik clair de lune. Beauty and A beat är en poplåt medans clair de lune är en klassisk lite äldre låt. Beuty and A beat är en ny låt som kom ut i oktober 2012, medans clair de lune är en ganska gammal låt som kom ut 1882. Beauty and A beat är en låt som man redigerat mycket genom dator, den tekniken hade inte kommit på den tiden som clair de lune släpptes. Clair de lune är bara spelad på piano utan någon redigering på exempelvis data, till skilnad från Beuty and A beat som är redigerad och fixat genom dator. Jag tycker att det är lättare att förstå innebörden i låten beuty and A beat, eftersom att den har text som förmedlar vad man vill få sagt. Medans i Clair de Lune så måste man själv tänka och dra egna slutsatser om vad som egentligen kan menas med låten, men med hjälp av låtens namn så kan man lätt förstå vad som vill förmedlas. I beuty and A beat används också fler instrument än vad det görs i clair de lune, i clair de lune används endast 1 instrument. Man hör i beauty and A beat hur han ibland går från lite mörkare toner till ljusare toner. Nicki Minaj rappar också en liten del i slutet av låten.
Här kan ni lyssna på "Beaty And A Beat"
https://m.youtube.com/watch?v=Ys7-6_t7OEQ
Jag tycker att alla borde ge Clair de Lune en chans och lyssna på den, fast än ni inte gillar klassisk musik. Detta stycke var riktigt bra, enligt mig som aldrig lyssnar på klassisk musik.
18. Jag kunde inte bestämma mig men till slut blev det låten für Elise som är gjord av Ludwig van Beethoven. Han har gjort den här klassiska låten. Varför jag valde det här stycket var olika skäl. När jag lyssnar på det här stycket så känner jag mig blir avslappnad och lugn. Just därför valde jag den här låten.
Den här låten gör mig som sagt lugn och när jag är på dåligt humör så blir jag på bra humör. Om jag tex inte kan sova så kan jag lyssna på den låten och så somnar jag enklare. Jag rekommenderar det här musik stycket till dom som oftast är arga och kanske stressade. Den här låten är ganska romantiskt. Den är väldigt lugn i början och sedan efter ett tag blir det dramatiskt toner och svävningar men efter blir det lugnt igen. Man kan säga att den här låten är väldigt kärleks full. Man kan känna empati för låten typ. Ludwig använder sig av endast ett piano i detta stycke, alltså ett vanligt piano och inte någon slags keyboard. Melodierna i låten är gjort på olika sätt alltså att melodierna i vissa lägen går snabbare och vissa stunder långsammare. I stycket kan man höra vissa dramatiska toner. Ifall man hade spelat låten med något annat instrument så hade det blivit dålig tror jag för hela låten spelas med bara piano och inget annat instrument. Tex det är ingen som sjunger.
Jag valde att jämföra en låt som Justin Biebe och Nicki Minaj har gjort som heter: Beauty and à beat och med Ludwig van Beethoven für Elise . Den största och viktigaste skillnaden mellan de två låtarna är att låten Beauty and à beat är för det mesta data gjord musik alltså mer elektroniska instrument. Låten har trummor och el bas men fur Elise låten är bara gjord med ett vanligt piano utan elektricitet, utan elektriska instrument eller några data gjorda ljud . Men låten Beauty and à beat låten är en pop låt och Ludwig van Beethoven für Elise låten är klassisk låt.